Ränteförmån

Ränteförmån

En skattepliktig ränteförmån uppkommer om arbetsgivaren lämnar ett räntefritt lån eller ett lån där räntan är lägre än marknadsräntan till en anställd. Den anställde ska då beskattas för förmånen som inkomst av tjänst.

Ett belopp motsvarande ränteförmånen är avdragsgillt för den anställde under inkomst av kapital på samma sätt som om räntan hade betalats kontant.

Lån och Låneavtal

Med lån menas i detta sammanhang en penningtransaktion som grundar sig på ett kreditavtal. Förskott på lön eller annan ersättning, normala kreditköp hos arbetsgivaren och liknande ses därför inte som lån. Både kortfristiga lån och lån av mindre belopp omfattas dock av förmånsreglerna.

En förutsättning för beskattning är att låneavtalet innebär en förmån och att förmånen erhållits på grund av tjänsten eller uppdraget. En förmån uppkommer om lånet lämnats på villkor som är mer förmånliga än de marknadsmässiga.

När det gäller banker och andra kreditinstitut som erbjuder lån till allmänheten uppstår en skattepliktig förmån om de anställda erbjuds lån till mer fördelaktiga villkor än de som allmänheten erbjuds. För övriga arbetsgivare ska jämförelse göras med de marknadsmässiga villkor för kreditgivning som gäller vid tiden för låneavtalet.

Reglerna gäller även lån som arbetsgivaren förmedlat eller förhandlat fram, lån som har samband med tidigare anställning och lån från uppdragsgivare.

Beräkning av förmånsvärdet

En förutsättning för ränteförmån är att den avtalade räntan understiger marknadsräntan vid lånetillfället. Förmånen beräknas sedan schablonmässigt med utgångspunkt i statslåneräntan (SLR), som fastställs av Riksgäldskontoret.

För räntefria lån, lån med fast ränta och lån där räntan utgår i fast förhållande till marknadsräntan är förmånens värde skillnaden mellan SLR vid lånetillfället + 1 procent och den avtalade räntesatsen för den anställde.

För lån med rörlig ränta är förmånens värde skillnaden mellan SLR vid utgången av november året före beskattningsåret + 1 procent och den avtalade räntesatsen.

Exempel:
Vid utgången av november 2003 var SLR 4,71 procent och för beskattningsår 2004 ska förmånens värde beräknas till skillnaden mellan 5,71 procent och den avtalade räntan. Vid utgången av november 2004 var SLR 3,95 procent och för beskattningsår 2005 ska förmånens värde beräknas till skillnaden mellan 4,95 procent och den avtalade räntan.

Observera att det inte alltid uppkommer en skattepliktig förmån även om den avtalade räntan understiger marknadsräntan. Om marknadsräntan för ett visst lån med fast ränta som exempel är 9 procent och SLR då är 5 procent räcker det att den anställde betalar 5 + 1 = 6 procent i ränta för att någon skattepliktig förmån inte ska uppkomma.

När det gäller lån i utländsk valuta hänvisas till Skatteverkets information om vissa förmåner för inkomstår 2004, RSV M 2003:16, avsnitt 4.13.3. För inkomstår 2005 gäller SKV M 2004:28.

Arbetsgivarens redovisning

Arbetsgivaren ska redovisa ränteförmånen månad för månad i skattedeklarationerna. Detta gäller även om den anställde t.ex. bara betalar ränta för lånet var tredje månad. Förmånsvärdet ska redovisas på lönekontrolluppgiften (KU10). Värdet av förmånen anges i ruta 12 och kryssmarkering görs i ruta 44 på KU10. Förmånsvärdet och eventuellt betald ränta redovisas i ruta 540 på kontrolluppgiften för ränteutgift och skuld (KU25).

Exempel:
Den 1 januari 2004 lånade Anna 50 000 kronor av arbetsgivaren till en fast ränta på 3 procent. Räntan som betalas till arbetsgivaren under året uppgår till 50 000 kronor x 3 procent = 1 500 kronor. Statslåneräntan uppgick vid lånetillfället till 4,47 procent. Ränteförmånens procentsats beräknas till 2,47 procent (4,47 + 1 – 3). Skattepliktig förmån för 2004 blir därför 50 000 kronor x 2,47 procent = 1 235 kronor.

Arbetsgivaren redovisar ränteförmån med 103 kronor (1 235 kronor/12) i skattedeklarationen varje månad, och samma belopp läggs till Annas månadslön innan skatteavdraget görs.

På lönekontrolluppgiften (KU10) redovisar arbetsgivaren 1 235 kronor vid kod 12 och kryssmarkering görs vid kod 44. Vid kod 540 på KU25 redovisas förmånsvärdet och den ränta som Anna betalat kontant, (1 500 + 1 235) = 2 735 kronor. Beloppet vid kod 540 är avdragsgillt för Anna under inkomst av kapital.

Läs mer

Mer information finns i Kontrolluppgiftsbroschyren och i Skatteverkets information om vissa förmåner för inkomstår 2004, RSV M 2003:16, avsnitt 4.13 och i SKV M 2004:28 för inkomstår 2005.

Källa: Konsumenternas Bank- och Finansbyrå

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *