Pantsättning

Pantsättning

I de flesta fall krävs någon säkerhet för att kredit skall beviljas. Att sätta någon egendom i pant som en säkerhet för krediten är då vanligt förekommande. Här kan du läsa om vad en pantsättning innebär och vilka konsekvenserna kan bli om inte låntagaren gör rätt för sig.

När en person ansöker om en kredit är kreditgivaren skyldig att göra en kreditprövning (Beträffande borgen, se Faktablad nr 2 om Kreditprövning). En sådan prövning går ut på att kreditgivaren undersöker den kreditsökandes återbetalningsförmåga, dvs. förväntade möjlighet att kunna betala ränta och amorteringar på den önskade krediten.

Kreditgivaren kräver i regel även att en säkerhet lämnas för krediten så att han inte skall riskera en förlust om kredittagaren inte kan betala.

Olika Typer av Säkerhet

Säkerheten kan bestå av panträtt i lös egendom (t.ex. bostadsrätt eller värdepapper) eller i fast egendom (t.ex. villa) eller av ett borgensåtagande. Den som lämnar en pant kallas för pantsättare och den som är innehavare av en pant, vanligtvis kreditgivaren, kallas för panthavare.

Panträtt

Med panträtt menas att en panthavare under vissa förutsättningar har rätt att sälja panten för att därigenom få betalt för sin fordran.För att kreditgivaren ska ha förmånsrätt till panten, dvs företräde till betalning ur panten framför vissa andra fordringsägares fordringar vid utmätning och konkurs, krävs enligt huvudregeln att panten överlämnats (traderats) till kreditgivaren. Av praktiska skäl är det emellertid svårt att överlämna en pant om denna är en bostad.

Förmånsrätt

För att en kreditgivare ska få förmånsrätt i en fastighet måste ägaren av fastigheten därför ansöka om inteckning i fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Efter godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsboken och pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen. Sedan överlämnas pantbrevet till kreditgivaren och ett avtal om pantsättning upprättas mellan pantsättaren och panthavaren.

Förmånsrätt i en bostadsrätt får kreditgivaren genom att ägaren av bostadsrätten skriver under ett avtal om pantsättning. Därefter underrättar (denuntierar) kreditgivaren bostadsrättsföreningen om att pantsättning av bostadsrätten skett. För bostadsrätter finns det således inga pantbrev.

Generell Pantsättning

I konsumentförhållanden utgör en ställd pant i regel säkerhet för en bestämd kredit. Missköter kredittagaren andra krediter till kreditgivaren kan panten i allmänhet inte tas i anspråk för dessa. Om avtal träffas om generell panträtt innebär det att den pantförskrivna egendomen ska utgöra säkerhet för kredittagarens samtliga skulder till denna kreditgivare nu och i framtiden.

Denna form av pantsättning förekommer dock främst i kommersiella förhållanden, dvs när företag eller annan juridisk person är kredittagare. Generell pantsättning är som regel inte motiverad i konsumentförhållanden.

Överhypotek

Om en pant har ett högre belåningsvärde än skulden som den är säkerhet för, brukar man säga att det finns ett överhypotek (eller ägarhypotek) i panten. Ett överhypotek kan uppkomma t.ex. genom att kredittagaren har gjort amorteringar på den kredit som panten utgör säkerhet för eller om han har belånat fastigheten till ett lägre belopp än det som pantbrevet lyder på. Ett överhypotek kan emellertid inte lämnas tillbaka till pantsättaren.

Andrahandspantsättning

Däremot kan pantsättaren använda ett överhypotek som säkerhet för annan skuld. Man talar i sådana fall om andrahandspantsättning. Det är mycket vanligt att andrahandspantsättning sker till innehavare av efterkommande pantbrev, dvs pantbrev med sämre rätt.

Ägarhypotek

Om andrahandspantsättning inte har skett har pantsättaren på den del av pantbrevsbeloppet som inte tillkommer panthavaren samma rätt som denne. Den delen av pantbrevsbeloppet kallas ägarhypotek. Ägarhypotek föreligger också när pantbrev inte alls är pantsatt.

Säkerhet För Andra Skulder

En pantklausul kan också vara formulerad så att den pantsatta egendomen även ska utgöra säkerhet för andra skulder beträffande egendomen som den pantsatta egendomens ägare redan har eller i framtiden kan komma att få till kreditgivaren. I praktiken betyder det att om kredittagaren vill lösa en kredit för att få loss panten (pantbrevet) och han har en ytterligare kredit på samma fastighet hos samme kreditgivare så kan kreditgivaren fordra att båda krediterna löses för att kredittagaren ska få loss pantbrevet.

Bostadsrätt

En bostadsrätt kan också pantsättas i andra hand. Bostadsrättsföreningen och förstahandspanthavaren måste underrättas om pantsättningen för att panthavaren (kreditgivaren) ska få skydd mot pantsättarens övriga fordringsägare och för att blockera förstahandspanthavarens möjligheter att utöka sina krediter till pantsättaren.

Tredjemanspant

När kreditgivare bedömer att kredittagarens pant eller annan säkerhet inte är tillräcklig för en viss kredit, förekommer det att kreditgivaren begär att en annan person än kredittagaren ska lämna en pant till kreditgivaren som säkerhet. En sådan pant kallas tredjemanspant. Denne pantsättares ställning liknar i många avseenden borgensmannens.

Pantsättningen kan få till följd att den pantsatta egendomen kan komma att säljas av kreditgivaren om t.ex. kredittagaren inte betalar sin skuld enligt avtalet. Detta gäller även om den pantsatta egendomen skulle vara pantsättarens bostad. Det är därför viktigt att en blivande tredjemanspantsättare noga undersöker kredittagarens ekonomi innan en pantsättning görs.

Pantsättaren bör dessutom kunna förutsätta att kreditgivaren har gjort en tillfredsställande kreditprövning av kredittagaren.

Kontrollera Betalningsförmågan

Ett enkelt sätt att kontrollera kredittagarens betalningsförmåga är att ta del av kreditgivarens kreditprövning. Eftersom det normalt är kredittagaren själv som föreslår pantsättare, förutsätts det att kredittagaren medger att pantsättaren får ta del av sådana uppgifter som har betydelse för pantsättningen.

Är det fråga om en saneringskredit eller om kredittagaren har betalningsanmärkningar, bör kreditgivaren informerar pantsättaren om detta. Det är också viktigt att en pantsättare får klart för sig hela vidden av sitt åtagande genom skriftlig information om samtliga villkor för krediten och pantsättningen innan denna äger rum. Pantsättaren bör informeras av kreditgivaren om vilka regler som gäller när panten skall återställas.

Pantsättaren bör också få en kopia av skuldebrevet och de villkor som gäller för pantsättningen. Den som lämnar en tredjemanspant blir inte personligt betalningsansvarig för kredittagarens skuld. Det betyder bl.a. att pantsättaren aldrig kan bli skyldig att betala mer än pantens värde.

Ändring av Kreditvillkor

Vill kredittagaren och kreditgivaren ändra villkoren för krediten bör först tredjemanspantsättarens uttryckliga medgivande inhämtas. Inhämtas inte medgivande innan villkorsändringen äger rum, är tredjemanspantsättaren i regel inte bunden av villkorsändringen.

Misskött Kredit

Pantsättaren bör så snart som möjligt få information från kreditgivaren om kredittagaren missköter krediten eller om det av annan anledning finns risk för att panten ska behöva tas i anspråk för skulden. Anledningen är att pantsättarens möjlighet till återkrav (regressrätt) mot kredittagaren inte ska riskera att gå förlorad eller begränsas.

Regressrätt

Regressrätt innebär att pantsättaren av kredittagaren kan återkräva det som han har förlorat på grund av att kreditgivaren tagit panten i anspråk. Om en pantsättare inte vill att panten ska tas i anspråk bör han därför undersöka möjligheten att själv ta över krediten eller att lösa krediten med andra tillgångar.

Finns det flera olika säkerheter för krediten, t.ex. borgen och pant, avgör i regel villkoren för pantsättningen vilken säkerhet som kreditgivaren först kan ta i anspråk. Huruvida pantsättaren har regressrätt i andra panter som kredittagaren kan ha ställt framgår i regel av skuldebrevet.

Uppsägning

Huvudregeln är att pantsättaren inte har rätt att återkalla sin pantsättning. Pantsättaren kan dock, om det framgår av villkoren till skuldebrevet, skriftligen begära att banken säger upp krediten till betalning enligt skuldebrevets villkor.

Sådan uppsägning kan emellertid medföra att kreditgivaren kommer att ta panten i anspråk. Pantsättaren kan bli fri från sitt åtagande om kredittagaren kan erbjuda en ny säkerhet, t.ex. borgen eller annan pant, som kreditgivaren kan acceptera.

Dödsfall

Avlider kredittagaren övergår skulden till dödsboet. I de fall då dödsboets medel inte räcker till för att täcka skulderna får kreditgivaren ta en eventuell pant i anspråk för att täcka sin fordran på dödsboet. I händelse av annan pantsättares död kvarstår pantsättningen.

Om kredittagaren inte kan presentera en ny säkerhet som ersättning för pantsättningen och som kreditgivaren kan godta, kan dödsboet inte skiftas till den del som det avser den pantsatta egendomen.

Preskription

Preskription innebär att kreditgivaren efter viss tid – tre eller tio år – förlorar rätten att kräva ut sin fordran om inte preskriptionen avbryts av kreditgivaren dessförinnan. Preskriptionen avbryts t.ex. genom att kreditgivaren påminner om sin fordran. Efter ett preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid löpa.

Konsumentfordingar preskriberas efter 3 år om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte krediter som grundar sig på löpande skuldebrev, dvs skuldebrev ställda till innehavare eller viss man eller order, utan då gäller en preskriptionstid på 10 år.

I banksammanhang grundar sig krediter i regel på löpande skuldebrev (undantag checkkrediter).Även om huvudfordringen (krediten) är preskriberad har kreditgivaren (panthavaren) rätt att ta en ställd pant i anspråk om panten ställts av kredittagaren.

Vid Tvist

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och allmän domstol är instanser som kan pröva innehållet i en pantsättning i juridiskt avseende. ARN prövar dock inte tvister om det gått mer än sex månader från det att näringsidkaren/banken helt eller delvis avvisat anspråken.

För tvister i bankärenden måste det tvistiga beloppet var minst 2 000 kronor för att ARN skall pröva ärendet. Är man inte nöjd med ARN:s beslut kan man pröva ärendet i allmän domstol.

Allmänna reklamationsnämnden
Box 174
101 23 Stockholm
Tel 08 – 783 17 00

Mer information

  • Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden(FFFS 2000:2)
  • 2 kap. 13§ Bankrörelselagen(1987:617)
  • Preskriptionslagen (1981:130)
  • Borgen och tredjemanspant, Gösta Walin
  • Kredit och säkerhet, Sture Bergström och Gertrud Lennander

Källa: Konsumenternas Bank- och Finansbyrå

En kommentar till “Pantsättning”

  1. Hur bör man göra om man köper en fastighet med ett f.pris av 2.400.00.
    Där finns inga pantbrev, fastigheten säljs utan några skulder.?

    VH
    Lennart Johansason

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *